Nu väntar vi på att tjejerna ska komma hem från badet, så ska vi åka iväg till landet. Solen skiner och vi längtar sååååååå mycket. det ska bli så skönt att komma ifrån en stund och bara ta det lugnt. Ta dagen som den kommer.

jodå det börjar väl att bli bättre. Det tar ju en stund att smälta allt som händer. E mår bättre, medicinen har börjat hälpa så hon har inte riktigt så ont i magen längre. HB ligger bättre den med på 104 istället för 87 som det var för ett par veckor sedan. Anledningen att hon hade blivit så låg i HB beror nog på att hon har blod i avföringen. Vi väntar nu på att vi ska få tid för skopi (heter de så???????)

Det känns fortfarande väldigt tungt och jobbigt när det gäller E. Vi vet ju fortfarande var det är. Men E:s magläkare eller sköterska ringer titt som tätt och frågar hur det är osv. De har inte sagt något om att det kan vara farligt, men ändå så känns det lite lustigt att de ringer flera gånger iveckan för att bara vara gulliga och kolla läget…… usch känner på mig att det är något de misstänker. Nej jag vet inte är bara såååå orolig…… å hela tiden tänk om……………

De har märkt på jobbet att jag inte är som vanligt utan är lite frånvarande. Jag har ju berättat för en del vad som har hänt.

Det har varit en väldigt tuff vecka för oss. Det hela började med att E fick diabetes för 2,5 år sedan 10 år gammal. Efter några månader fick hon ont i magen och diareer. Sökte vårdcentralen och fick veta att E var nog laktosintollerant. E blev bra i magen och var bra lite drygt ett år. Sen blev hon dålig igen lite då och då….. började då misstänka gluten. Kan få de när man har diabetes, har nån samband. Diabetesmot glömde ta detta vid ett flertal gånger. Men är de väl togs kom de tillbaks UA. Så det var ju inte det. Pratade åter igen med diabetesmot. Uppmanade mig att sluta helt med mjölken, E blev bra ett tag ett par månader. Sen var det samma visa IGEN. Nu skulle E:s diabetesläkare hjälpa oss så vi fick komma i kontakt med magspec.

Vi var där förra tor, innan hade vi varit på VC och tagit avföringsprov och blodprover. Avföringsprovet var det skyhöga värden av vitablodkroppar. Har nu tagit om detta prov och får svar om ca 4-5 veckor. Denna vecka har de ringt7-10 gånger till mig. HB var väldigt lågt. Nu misstänks det att E har inflamation i tarmarna. Hon kommer bli sövd inom en månad för att göra röntgen i magen och tarmarna.

E har fått medicin som hon har börjat äta, ska även börja äta järntabletter måste ta fler prover innan E får börja med dessa.

Det känns så tufft just nu… E hade väl nog med diabetesen och nu ska hon få detta oxå. Ja vad det nu hela är?????? Usch hatar att inte veta. Jag hr ju tjatat om detta länge men ingen tog oss på alvar. Och nu är det ju inte bra.

Nu äntligen är jobbarhelgen över. Jag är såååå trött så jag vet knappt inte vad jag heter. Det har bara gått bra på jobbet, men det blir så intensivt. Å i natt så jag så dåligt, det var jag som öppnade, vaknade flera gånger och trodde jag hade försovit mej. Vilket jag förstårs inte gjort.

Efter jobbet åkte vi ut till barnens kusiner.

Alltså hur går detta ihop….. Nu slåss vi nästan om datorn. Fast det är ju inte våran utan Dannes som han fick när han fyllde 15 år i mars.

Ja våran den blev helt knäpp. När jag skulle starta den här om dagen så gick den inte igång. Jag försökte gång på gång. Micke kom och den ville bara inte *SUCK* Grrrrrrrrrr

Datorn är ju bara lite drygt att halvår. Pack ner skrället och åkte till Elgiganten och trodde vi skulle få en ny….. (fast på support så hade de sagt det eller iaf en lånedator) Nänä de blev varken eller… skulle få vänta i ca 6 veckor!!!!!!! 6 veckor?!? Jojo tid tar det.