Det har varit en väldigt tuff vecka för oss. Det hela började med att E fick diabetes för 2,5 år sedan 10 år gammal. Efter några månader fick hon ont i magen och diareer. Sökte vårdcentralen och fick veta att E var nog laktosintollerant. E blev bra i magen och var bra lite drygt ett år. Sen blev hon dålig igen lite då och då….. började då misstänka gluten. Kan få de när man har diabetes, har nån samband. Diabetesmot glömde ta detta vid ett flertal gånger. Men är de väl togs kom de tillbaks UA. Så det var ju inte det. Pratade åter igen med diabetesmot. Uppmanade mig att sluta helt med mjölken, E blev bra ett tag ett par månader. Sen var det samma visa IGEN. Nu skulle E:s diabetesläkare hjälpa oss så vi fick komma i kontakt med magspec.

Vi var där förra tor, innan hade vi varit på VC och tagit avföringsprov och blodprover. Avföringsprovet var det skyhöga värden av vitablodkroppar. Har nu tagit om detta prov och får svar om ca 4-5 veckor. Denna vecka har de ringt7-10 gånger till mig. HB var väldigt lågt. Nu misstänks det att E har inflamation i tarmarna. Hon kommer bli sövd inom en månad för att göra röntgen i magen och tarmarna.

E har fått medicin som hon har börjat äta, ska även börja äta järntabletter måste ta fler prover innan E får börja med dessa.

Det känns så tufft just nu… E hade väl nog med diabetesen och nu ska hon få detta oxå. Ja vad det nu hela är?????? Usch hatar att inte veta. Jag hr ju tjatat om detta länge men ingen tog oss på alvar. Och nu är det ju inte bra.

Nu äntligen är jobbarhelgen över. Jag är såååå trött så jag vet knappt inte vad jag heter. Det har bara gått bra på jobbet, men det blir så intensivt. Å i natt så jag så dåligt, det var jag som öppnade, vaknade flera gånger och trodde jag hade försovit mej. Vilket jag förstårs inte gjort.

Efter jobbet åkte vi ut till barnens kusiner.